Löpartajtsen
Ikväll tog jag och sambon oss upp till hemlingby för en gemensam löprunda. Eller gemensam å gemensam... Han är betydligt snabbare än mig och jag är segare, både i tempot och på distans. Så har jag tur så kan jag spurta om honom på slutet. Fast det har ärligt talat bara hänt en gång. Idag stod han så fint och väntade på mig vid målet, och hejade på såklart :)
Det bästa med å springa tillsammans är alltså inte den gemensamma löpartakten(som alltså inte exsisterar) utan den ljuvliga synen av sambon i löpartajts!