Två veckor

Om två veckor får vi nycklarna till huset. 
Helt ofattbart hur fort de här höstmånaderna gått.
För bara ett tag sen så var det ju en evighet tills vi skulle få flytta in. 
 
Förra veckan var jag helt överstressad men nu känns det som att jag landat i något mer balanserat läge. 
 
Har börjat en kvällskurs i Prokrastinering på högskolan. Helt fantastisk kurs kände jag redan efter första tillfället. Kursen är inte poänggivande och vi kommer inte ha några tentor eller liknande. Kursen handlar om studieteknik och focuserar på uppskjutandeproblematik. Så egentligen så kan man förklara den med att den är två timmars gruppterapi varannan vecka, där vi pratar om plugget och livet i allmänhet och hur man ska ta sig ann det. Alltså missförstå mig rätt, det är inte terapi, utan en kurs. Men den är lika givande som terapi. Redan efter första kurstillfället så har jag lagt om min studieteknik och har betydligt mindre pluggångest. 
 
Har jag berättat att vi har ett växthus i vår trädgård? (alltså vår trädgård om två veckor) 
Gissa om det var total lycka för mig?
Tänkte börja lite enklare i sommar med att driva upp tomater, squash, örter och kanske rosor. 
Sen utveckla det mera. 
Självklart har jag oxå en del planer för trädgården. men en trädgård är en process och inget man kan stressa och skörda på en gång.
 
 
Här är mitt växthus!
De nuvarande ägarna är riktigt trädgårdsintresserade och har frågat mig vad de ska spara osv. De är så trevliga och underbara. 
Växthuset är så fint och precis lagom stort. 
 
Något jag oxå ser väldigt mycket framemot med inflytten är vår bastu. Perfekt nu till hösten och vintern. Jag älskar att basta. 
Och eftersom mamma och pappa bor så nära oss så kan de oxå nyttja den flitigt. Eller ja det blir ju snarare vi som bor nära dem, de har ju ändå bott där sen husen byggdes. Precis som nuvarande ägarna till vårt hus. 
 
Ju närmre vi kommer flytten destå mer fördelar ser jag med att bo nära mina föräldrar. Tex så umgås vi redan mycket med dem. Och vi kan byta tjänster med varandra mycket enklare. Och för mig som är ganska trygghetsberoende så känns det bra att ha dem nära. Både så jag kan se till dem ibland och så de kan se till mig om jag mår dåligt tex. Sen känns det oxå bra att ha plugghjälp nära, båda mina föräldrar är smartisar. Och såklart fördelen för syrrorna att ha nära till även oss när de hälsar på mamma och pappa. Alicia och Beatrice kommer kunna gå mellan husen utan att behöva gå i närheten av nån trafikerad väg. Och såklart enkelheten med Molle. Om vi behöver kattvakt så kan de bara gå över eller så är det bara för oss att bära över honom till dem. Molle är ju deras lilla bebis så jag tror de tycker det blir kul att kunna hälsa på honom enkelt. 
 
Förr i tiden bodde ju folk oftast i samma stad som sin släkt och ofta nära sina familjer. Så jag tycker faktiskt inte alls det är konstigt att bo nära mina päron. Och vi kommer inte se varandras hus. Vi kommer inte bo på samma gata, men ändå ha väldigt nära till varandra. Sen så vet jag ju allt om området och trivs jättebra där eftersom jag växt upp där, och det var ett helt idealiskt ställe att växa upp på!
 
Det är verkligen drömhuset i mina ögon!
Anonym
2016-10-20 @ 10:15:02

Längtar tills ni flyttar in!😊🤗❤️💕💕💕




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

runfatchickrun.blogg.se

En blogg om allt möjligt. Om löpning, openwatersimning och annan rolig träning. Om att njuta av livet. Om god mat. Om att överleva sin bästa väns död. Om att besegra bulimi, Om att se det vackra i allt. Om den stora kärleken. Om sköna kläder...och skön inredning. Om plugget...och jobbet. Om vardag...och fest. Om fina vänner. Om bra böcker...och bra filmer. Men mest av allt....om att älska sig själv och livet!!!

RSS 2.0